CHECKLISTA INNAN KÖP

Innan du köper en strukturerad placering bör du kolla upp följande:

  • Vem är emittent av placeringen?
  • Är placeringen kapitalskyddad? Till vilken grad?
  • Hur stora är avgifterna (arrangörsarvode och courtage)?
  • Vilka villkor är avkastningen kopplad till?
  • Hur beräknas avkastningen?
  • Titta på de preliminära villkoren (deltagandegrad, kuponger, barriärer etc).
  • Kommer placeringen att noteras på en etablerad marknadsplats som du har tillgång till?
  • Bestäm hur mycket du kan tänka dig att investera i placeringen utifrån just din situation.
  • Sprid riskerna genom att köpa placeringar med olika löptider och med avkastningen kopplad till olika marknader.

Glöm inte att alltid läsa information gällande riskerna i emittenternas grundprospekt och slutliga villkor innan du investerar.

Kommer jag att förlora pengar?

Den vanligaste typen av risk är faran att du kommer att förlora pengar. Du kan göra investeringar som garanterar att du inte kommer att förlora pengar, men du kommer då att ge upp det mesta av möjligheten att få avkastning i utbyte.

Exempelvis anses statsobligationer och statsskuldväxlar som trygga investeringar med låg risk. Dock är priset för denna säkerhet en mycket låg avkastning på din investering. När du beräknar effekterna av inflationen (som vanligtvis urgröper värdet) på din investering och de skatter du betalar på resultatet, kan din avkastning bli väldigt låg räknat i kronor och ören.

Kommer jag att nå mina finansiella mål?

De faktorer som avgör om du når ditt investeringsmål (exempelvis levnadsnivå vid pensionering) är förenklat: storleken på ditt investerade belopp, investeringshorisont (hur lång tid tills du ska använda kapitalet) samt storleken på avgifter, skatter, inflation etc.

Om du inte kan acceptera en hög grad av risk i dina investeringar så kommer du troligtvis att erhålla en lägre avkastning än som beskrevs ovan. För att kompensera för den lägre förväntade avkastningen, bör du i så fall öka storleken på det investerade beloppet och/eller längden på investeringshorisonten.

En del investerare tycker att en viss grad av risk i sin portfölj är ett acceptabelt sätt att öka möjligheterna att uppnå sina finansiella mål. Genom att diversifiera, det vill säga sprida risken i sin sparportfölj, med investeringar innehållande olika grader av risk och tillgångsslag, hoppas de dra fördel av en stigande marknad och skydda sig mot dramatiska förluster i en nedåtgående marknad.

Är jag villig att acceptera högre risk?

Varje investerare måste hitta sin risknivå som känns bekväm och konstruera en investeringsstrategi runt den nivån (här kan du givetvis ta hjälp av en rådgivare). En sparportfölj som har en hög grad av risk har potential för hög avkastning, men det kan också misslyckas dramatiskt.

Din valda risknivå bör vara anpassad så att du sover gott om natten utan att behöva oroa dig över sparportföljens dagliga utveckling. Naturligtvis kan en alltför konservativ inställning till risk innebära att du kanske inte når dina finansiella mål.

Det finns ingen “rätt” eller ”fel” grad av risk – det är som sagt ett individuellt beslut för varje investerare. Däremot kan investeringshorisonten spela in, unga investerare kan ha råd med högre risk än äldre investerare eftersom unga investerare har mer tid att återhämta sig om katastrofen är framme. Om du exempelvis har fem år kvar till pensionering vill du förmodligen inte ta stora risker eftersom du kommer att ha lite tid kvar för att återhämta dig från en betydande förlust.